SAP och ångesten för Almedalsveckan

Den traditionella Almedalsveckan i den underbara sommarstaden Visby växer för varje år. Det finns ingen annan politisk inrättning i Sverige som lyckas göraq den politiska debatten så bred, folklig och tillgänglig. Detta är en bra utveckling i ett demokratiskt perspektiv, tyvärr har alla inte detta perspeltiv. Sossarna och SSU försökte i år helt ta över veckan genom att betala 1.000 SSUare att invadera ön. Någon invasion blev det dock inte, om det verkligen fanns 1.000 SSUare som fick betalt för att åka dit så var de inte där för att sprida sin politik.

Bredden och omfånget gör att SAP/SSU inte helt kan ta över spektaklet och gatubilden, istället kan outsiders som ND, Junilistan, Feministiskt Initiativ, Alternativa Partiveckan och Piratpartiet faktiskt få uppmärksamhet (SD struntade mer eller mindre i sin chans att synas). Detta faktum tillsammans med att man numera omöjligt kan hinna med och besöka alla möten, debatter, seminaruim och föreläsningar skapar en, för socialdemokratin, obehaglig bild. I deras ögon skall inte politik bestå av debatt, aktivism och pluralism - man skall en eller två gånger om året höra Göran Persson tala och applådera vad han än säger. På sin höjd får man mumla "ja, de är i alla fall ett arbetarparti" även om det inte stämmer och efter det rösta som vanligt.

Så nu säger SAP att det får vara nog. Trots att själva veckan är just en socialdemokratisk tradition så har man sagt att man nästa år inte kommer, politik skall inte föras på detta sätt för när människor får alternativ så ställer de också frågor. Det har aldrig varit SAPs starka sida.

Nåja, i år såg man ju tydligt att Almedalsveckan klarar sig bra både utan SAP och de ständiga internbråken i SSU.