Ett samtal från klar himmel
Under mina år som politiskt aktiv sp har jag berikats med många förvånande och originella telefonsamtal under de valrörelser jag varit del av sedan 90-talets början. Dock inte något riktigt som det jag fick för lite mer än en vecka sedan.
”- Hej Jimmy, mitt namn är Cecilia. Du hatar säkert mig, men du kan ju låta mig tala till punkt.”
Det är onekligen en inledning av et samtal jag inte kommer att glömma i första talet. Snabbt stod det klart att kvinnan i luren var Cecilia Beckroth, hon som väckt en viss riksuppmärksamhet både genom Piratpartiet och Unika Partiet. Onekligen ställdes snabbt frågan vad hon kunde vilja mig.
Jag hart som politiker ofta fått blivit förvånad över politiska motståndare. I 99 fall av 100 dock, politik tycks annars ha en väldig förmåga att plocka fram det allra sämsta i människor. Från detta skulle det visa sig att Beckroth utgjorde ett gyllene undantag. Vad hon ville var helt enkelt berätta att hon läst vad som sagts och skrivits om mig på sistone, historien om en svensexa i kombination med personliga trakasserier mot min person i offentliga rum, och säga att hon tyckte detta dåliga uppträdande var både omoraliskt, lågt och direkt pinsamt.
Jag blev nog tyst i några sekunder innan jag svarade att visst är det så. För även om många opolitiska kamrater samt nuvarande och tidigare partikamrater suckat och skakat på skallen åt dessa pinsamheter så blev jag emellertid rätt förvånad att få höra detta från en politisk motståndare. Och att det var just Beckroth som ringde och sa detta var kanske ännu mer förvånande. Media i allmänhet och SD-Kuriren i synnerhet har ju velat ge en bild av mig som en adoptivhatande rasistextremist, att då just Cecilia Beckroth, som själv är adopterad från Indien, var inte bara förvånande utan också väldigt uppskattande.
En och annan läsare ställer förmodligen vad det var Cecilia Beckroth göra en sådan här liten, men väldigt uppskattande, handling – det har jag också gjort. Bilden jag har fått av Beckroth via SMS och telefonsamtal är att det är en genuint snäll och välmenande person. Just en sådan som de är så få av i svensk politik. Men det är nog inte hela sanningen. Beckroth har själv på flera sätt fått se sitt eget namn misshandlas och förhånas med fantasin med hjälp, dels i kring Piratpartiet och dels kring Unika Partiet. Ja, roligt nog är det ju faktiskt så att det finns en bitter man som känt sig tvingad att skriva lögner om oss båda, lång innan detta samtal. Att hon liksom mig behandlats så här oseriöst och löjligt borde spela in.
Nu är ju detta inget nytt för politiker jag känner, nästan alla som har varit med i SD och ND har ju, om än i liten omfattning, behandlats på detta sätt. I vissa fall så leder det att man utvecklar samma känsliga empati som Cecilia Beckroth. Så är dock inte alltid fallet. Vi vet hur många i SD:s nuvarande ledning tycker att det värsta som finns är att bli kallade rasister och nazister, men mer än gärna använder samma lögner själva – till och med mot människor som hr samma åsikter som dem själva. De har et och annat att lära av människor som Beckroth.
Kampanjer mot mig och Beckroth måste dock, när allt kommer omkring, sättas i ett sammanhang. Inte minst insåg man ju det när Cecilia berätta hur hennes barndomskamrat Linda Rosing behandlats sedan hon dykt in på den politiska scenen med Unika Partiet. Undersökningar visar att ett vackert yttre hjälper män i valrörelser, Linda själv har fått springa gatlopp, inte mist tack vare sitt fördelaktiga yttre.
Men när allt kommer omkring så får man väl säga som Cecilia Beckroth, att om dessa galna människor lägger ner så mycket tid på att ljuga om en så måste man ju göra någonting rätt. Så är det också. På sin politiska blogg på Expressen skrev Beckroth att hon, jag och Rosing får se det som en intern tävlig att vi fått så många trådar som sprider rykten och lögner om våra personer. Onekligen verkar vi vara väldigt intressanta människor.
Jag tror dock att både Cecilia Beckroth och Linda Rosing får svårt att vinna en sådan tävling mot mig. Så länge som original som Martin Andersson, Camilla Andersson och Tommy Funebo, varvid ingen av de tre ofta blir beskyllda för att vara direkt intellektuella, vrider sin mytomani kring mitt namn så har jag nog segern som i en liten ask.
I ett sådant klimat känns det trevligt att det finns politiska motståndare som kan överraska på ett positivt sätt.
”- Hej Jimmy, mitt namn är Cecilia. Du hatar säkert mig, men du kan ju låta mig tala till punkt.”
Det är onekligen en inledning av et samtal jag inte kommer att glömma i första talet. Snabbt stod det klart att kvinnan i luren var Cecilia Beckroth, hon som väckt en viss riksuppmärksamhet både genom Piratpartiet och Unika Partiet. Onekligen ställdes snabbt frågan vad hon kunde vilja mig.
Jag hart som politiker ofta fått blivit förvånad över politiska motståndare. I 99 fall av 100 dock, politik tycks annars ha en väldig förmåga att plocka fram det allra sämsta i människor. Från detta skulle det visa sig att Beckroth utgjorde ett gyllene undantag. Vad hon ville var helt enkelt berätta att hon läst vad som sagts och skrivits om mig på sistone, historien om en svensexa i kombination med personliga trakasserier mot min person i offentliga rum, och säga att hon tyckte detta dåliga uppträdande var både omoraliskt, lågt och direkt pinsamt.
Jag blev nog tyst i några sekunder innan jag svarade att visst är det så. För även om många opolitiska kamrater samt nuvarande och tidigare partikamrater suckat och skakat på skallen åt dessa pinsamheter så blev jag emellertid rätt förvånad att få höra detta från en politisk motståndare. Och att det var just Beckroth som ringde och sa detta var kanske ännu mer förvånande. Media i allmänhet och SD-Kuriren i synnerhet har ju velat ge en bild av mig som en adoptivhatande rasistextremist, att då just Cecilia Beckroth, som själv är adopterad från Indien, var inte bara förvånande utan också väldigt uppskattande.
En och annan läsare ställer förmodligen vad det var Cecilia Beckroth göra en sådan här liten, men väldigt uppskattande, handling – det har jag också gjort. Bilden jag har fått av Beckroth via SMS och telefonsamtal är att det är en genuint snäll och välmenande person. Just en sådan som de är så få av i svensk politik. Men det är nog inte hela sanningen. Beckroth har själv på flera sätt fått se sitt eget namn misshandlas och förhånas med fantasin med hjälp, dels i kring Piratpartiet och dels kring Unika Partiet. Ja, roligt nog är det ju faktiskt så att det finns en bitter man som känt sig tvingad att skriva lögner om oss båda, lång innan detta samtal. Att hon liksom mig behandlats så här oseriöst och löjligt borde spela in.
Nu är ju detta inget nytt för politiker jag känner, nästan alla som har varit med i SD och ND har ju, om än i liten omfattning, behandlats på detta sätt. I vissa fall så leder det att man utvecklar samma känsliga empati som Cecilia Beckroth. Så är dock inte alltid fallet. Vi vet hur många i SD:s nuvarande ledning tycker att det värsta som finns är att bli kallade rasister och nazister, men mer än gärna använder samma lögner själva – till och med mot människor som hr samma åsikter som dem själva. De har et och annat att lära av människor som Beckroth.
Kampanjer mot mig och Beckroth måste dock, när allt kommer omkring, sättas i ett sammanhang. Inte minst insåg man ju det när Cecilia berätta hur hennes barndomskamrat Linda Rosing behandlats sedan hon dykt in på den politiska scenen med Unika Partiet. Undersökningar visar att ett vackert yttre hjälper män i valrörelser, Linda själv har fått springa gatlopp, inte mist tack vare sitt fördelaktiga yttre.
Men när allt kommer omkring så får man väl säga som Cecilia Beckroth, att om dessa galna människor lägger ner så mycket tid på att ljuga om en så måste man ju göra någonting rätt. Så är det också. På sin politiska blogg på Expressen skrev Beckroth att hon, jag och Rosing får se det som en intern tävlig att vi fått så många trådar som sprider rykten och lögner om våra personer. Onekligen verkar vi vara väldigt intressanta människor.
Jag tror dock att både Cecilia Beckroth och Linda Rosing får svårt att vinna en sådan tävling mot mig. Så länge som original som Martin Andersson, Camilla Andersson och Tommy Funebo, varvid ingen av de tre ofta blir beskyllda för att vara direkt intellektuella, vrider sin mytomani kring mitt namn så har jag nog segern som i en liten ask.
I ett sådant klimat känns det trevligt att det finns politiska motståndare som kan överraska på ett positivt sätt.
posted by Jimmy S. Windeskog at 6:10 AM
15 Comments:
Martin Andersson? Lever han?
This comment has been removed by a blog administrator.
Det var ett väldigt trevligt inlägg Jimmy. Just det där när du blir sådär personlig, det är då du verkligen lyser och höjer dig över standarden. Och sen när du berättar om gamla tider från SD.
This comment has been removed by a blog administrator.
Välskrivet inlägg, jämfört med hur du debatterar på flashback. Synd att du inte skriver likadant där. Du skulle säkert kunna vända "snatteritråden" om du vore lika pedagogisk då.
Anonymous:
Det förstår du väl att jag inte kan ta på allvar eller lägga ner någon tid på? Det är ju bara underhållning med tragiska människor.
Intressant, även om jag i mångt och mycket inte håller med dig i politiken. Samt att jag anser att dessa nationalistiska partier ofta tyvärr består av politiskt omogna individer med alltför ofta låg IQ. Ni förstör den viktiga frågan kring invandringen och dess problem. Vi dras alla över en rasistisk generell kam som omöjliggör en kreativ diskussion.
Min blogg: http://bonzosdeal2.blogspot.com/
Bonzo:
Jag tycker att det är tvärtom, att etablissemanget inte släpper fram en seriös debatt i dessa viktiga frågor.
Invandringskritiska partier och rörelsers debatt kan måhända vara lite likriktad men är ändå mer nyanserad och seriös än när frågorna tas upp av riksdagspartierna och i media.
jag tror det är någon annan som kallar sig jimmy_basher...
han är i alla fall inte politiskt aktiv längre.
Jo, dock är det det problemet jag menar med "politisk omognad". Ni/de låter er luras in i den enkelspåriga fåran där ni blir väldigt enkla att avfärda. Mer list och nyansering kring frågorna gör att media så småningom inte kan tysta er. Att uppträda och kommunicera ett sunt budskap vinner i längden. Många många delar den invandrarkritiska synen.
Det handlar dock om att alla måste förstå att budskapet inte handlar om ras och blod, utan om svårigheter kring kulturkrockar med dem som vägrar assimileras. Kriminella element hjälper inte saken heller.
Anonymous:
Nejdå, det är Martin Karlsson. Sedan är han ju inte politiskt aktiv, han lider ju bara av ett självhat och mindervärdeskomplex.
Bonzo :
Jag tycker att vårt parti löser detta bra, men visst så är det ju en form av propaganda för att locka till oss de som står oss nära, nyhetsrapporteringen är inte för politiska motståndare.
Sedan är ju tidningen betydligt djupare än nätsidan.
This comment has been removed by a blog administrator.
Att du inte tar och bjuder Cecilia på romantisk middag med levande ljus och hela apparaten?
Vilken Martin Andersson?
Post a Comment
<< Home