Sunday, October 02, 2005

Reaktioner kring Wiklanderdebatten

Precis som man kunde förvänta sig så reagerade en och annan person på mitt inlägg om man kan företräda Sverigedemokraterna samtidigt som man är en del av mångkulturen, vissa positvt andra inte. Jag antar att språkbruket i de negativa svaren kan förklaras med en viss politisk omognad och som ett bevis för att den mångkulturella debatten är lika tabulaggd inom SD som inom riksdagspartierna och på landets nyhetsredaktioner. Tonläget i dessa reaktioner skulle nog göra ungdomspolitiker som Kalle Larsson och Gustav Fridolin gröna av avund, ett uppträdande klart värdigt umgdomsförbund som Ung Vänster och Grön Ungdom i deras sämsta stunder.

Reaktionen var lätt att förutse och det var just min poäng också. Det blir en väligt märklig ståndpunkt man intar om man verkligen menar att mångkulturen skall kunna debatteras överallt i det öppna samhället, utom just i det parti som säger sig verka mot mångkulturen och det samhälle denna för med sig. Faktum är att SD är ganska bra på att peka fingrar mot andra delar av samhället och mena att man där är rädd för en debatt om mångkulturen. Problematiken är emellertid att just samma sak sker inom SD. Man dras med samma politiskt korrekta febertopp.

Dessa aktörer är mig dock svaret på frågan skyldiga. För även hur man har valt att uttrycka sig så är det inga av dessa personer som vågat ställa sig själv frågan om man kan företräda SD samtidigt som man är en del av det mångkulturella samhället. Av reaktionerna att döma så är det inte helt uteslutet att man inte skulle gilla sina egna slutsatser

5 Comments:

Anonymous Anonymous said...

This comment has been removed by a blog administrator.

9:39 AM  
Anonymous Anonymous said...

Till viss del har du rätt käre Jimmy, SD har blivit förtvivlat försiktiga i vad som får diskuteras. Bara på 5 år har partiet förändrats på många sätt, människor har försvunnit och ersatts med nya. Även om din analys är riktig i stort så har du fel i sak. Mångkultur har inget med adoptioner att göra. Hur konstigt det än låter så går du själv det politiskt korrekta till mötes med din strävan efter åsikter och personliga förhållanden ska gå före kompetens eller kunskap. Just sättet att bedöma folk efter deras åsikter eller levnadsförhållande är det som utmärker dagens etablissemang. Nu försöker du anklaga SD med den ammunition som du säger förakta! Istället för att kunna ta dig på allvar så framstår du som en av dagens snorvalpar som kallar sig kommunist eller nazist och bittert beklagar sig över diktaturiska förhållanden i samhället. Du är bättre än så. För dem passar det när diktaturen tjänar egna syften men annars är det förfärligt. Det är varken vuxet, trovärdigt eller ärligt. Gult kort och tillbaks till skolbänken.

Mvh Jens

2:14 PM  
Anonymous Anonymous said...

Att ha ett indiskt adoptivbarn är inte att verka för det mångkulturella samhället. Det är inte de få 100-tal barn som adopteras varje år som har skapat ett konfliktfyllt mångkulturellt samhälle. Det är patetiskt att tro att Wiklander skulle vara en sämre företrädare och inte ha valts om han "avslöjat" att han adopterat.

3:41 AM  
Blogger ND-Haninge said...

Intressant blogg du har Jimmy... Hur går det för er nuförtiden då? Gjorde bra ifrån er i kyrkovalet hörde jag..

12:20 PM  
Anonymous Anonymous said...

Mångkulturbegreppet handlar om att dölja det svaga och felaktiga tänkandet. Det gäller likväl nutida svenska asylgivning som adoptioner från fjärran. Om man bara lite grann funderar på det riktiga och humana i fjärradoptioner så inser man att det är galet. För att slippa undan det och kunna fortsätta med dumheterna så gömmer man sig bakom det mångkulturella. Wiklander har tydligen inte funderat igenom det här det minsta och gör en skillnad på asyl-utlänningar och adoptionsutlänningar som inte finns. Att det skulle handla om det lilla antalet hundra per år gör inte det mer humant. Nu rör det sig faktist om sammanlagt 40.000 personer. Hur denna stora mängd av främlingar, som helhet, kan bidra till något positivt för Sverige är mycket svårt att se.
SD:s ledning tycks stå i ryggläge och vilja göra allt för att slippa de onda beskyllningarna för rasism: tex att inte ta ställning mot fjärran utlandsadoptioner eller att försöka värva utlänningar till partiet. Wiklander kunde istället för att "hjälpa" en person i fjärran ha valt att ställa upp för för en egen medmänniska. Det kan inte vara så svårt att inse eller se att det i denna tid finns många lidande svenskar. Att inte heller han gör det kan ses som ett tecken på hur svårt åtskilda vi är från varandra i vårt socialistiska välfärdssystem.
Självklart så sjunker tilltron till att Wiklander ska kunna föra SD framåt i och med detta. Att partiet för närvarande är såpass defensivt som det är, kan därför också ses som ett resultat av hans medverkan.

9:14 AM  

Post a Comment

<< Home