Medlem i Nationaldemokraterna

Det finns säkert anledning till att återkomma i ämnet att jag numera är Nationaldemokrat när vi närmar oss valet. Tills dess tror jag dessa länkar fungerar bra som underlag.

http://www.nd.se/nyheter/dokument.asp?dokID=367

http://www.nationell.nu/visa.php?action=fullnews&id=25

http://www.nd.se/nyheter/pressmeddelande.asp?pressmedID=50

Året 2005, från A till Ö - N som i Nationaldagen

2005 var det första år som 6 juni firades som en arbetsfri nationaldag. Ett krav många nationalister har framfört allt sedan den moderna svenska nationaldemokratins födelse i Sverige 1979. Dagen till trots, även om den har inträffat under en helg, så har nationalistiska grupperingar haft det märkbart svårt att samla till kraftfulla manifestationer på just denna dag. När så mellan varven harf skett så har det rört sig om engångsföreteelser.

Inte heller i år bröts trenden. Grupper som står för och kring nationalsocialismen genomförde det som väl var närmast ett svenskt politiskt firande av dagen i Stockholm i form av Folket Marsch. Då denna manifestation är tänkt att inträffa varje år i Stockholm så är det svårt att se en nationaldemokratisk manifestation i samma stad på samma dag.

Lika bra det enligt mig. Nationalismen är viktigare för mig än ett meningslöst flaggviftande av samma typ som på en fotbollslandskamp. Låt mångkulturen ha sitt 6 juni och låt dem dela ut diplom för människors prestation att kunna ha bluffat till sig medborgarskap. Vi har viktigare saker för oss och viktigare dagar i hjärtat.

Själv "firade" jag nationaldagen med min mor i Borlänge där vi lyssnade på marschmusik i Liljekvistaparken. Jodå, det var på ett mångkulturellt firande. Således var det bara att lämna platsen när det var dags för PK-talarna att inta parken. Det är väl ungefär så mycket värdighet jag kan tänka mig att ge den dagen; lite mässingsmusik och sedan en cider på en uteservering.