Året 2005, från A till Ö - L som i Larsson, Stieg

Nej jag kan inte säga att jag saknar den som bildade Expo tillsammans med terroristen och rasisten Tobias Hubinette 1994. Jag saknar honom inte heller för att han efter det har arbetet med en lång rad antidemokratiska personer som är dömda för att ha använt våld mot demokrater. I den meningen är det snarare skönt att slippa en så ond och medvetet lögnaktig människa.

Men i allt sitt hat och bland alla sina lögner var Steig Larsson också en ganska rolig människa mellan varven, för ibland kunde han förgylla sitt skivspråk med så mycket elegans att det kunde vara svårt att skilja på vad som var satir och överdrifter. Detta var Larssons bästa sida, han var en väldigt misslyckad som politiker och seriös skribent, men hans skrivelser i Expo kunde ibland vara rent lysande (tillskillnad fråns hans skrivelser i den vänstermilitantatidningen Serchligth, beskrivningen är hans egen). Jo visst var det så, Steig hade inte lika lätt att glänsa när han skrev om verkligheten, vilket han gjorde allt mer sällan innan hans död 2005.

Jag saknar honom och jag är besviken att jag var den enda nationalisten som skrev en dödsruna över honom, för jag vet att det är vi är fler som inte har kunnat motstå ett leende inför hans hatiska retorik mellan varven, med någon form av skruvad beundran.